Gårdagen: Terrorattack och dejt
Detta inlägg är flyttat från en annan blogg. Inlägget är skrivet 8 april, 2017.
Igår var nog en av de konstigaste dagarna i mitt liv. Efter jobbet väntade en dejt, och planen var att vi först skulle äta middag och sen gå på bio. Men så skedde den fruktansvärda terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm. Jag var på jobbet då det hände och det var förstås omskakande. Jag hörde av mig till SF bio för att säga att vi inte kommer gå och att jag önskar pengarna tillbaka (FYI: Får tillbaka biljetterna + dubbla ersättningsbiljetter! Tack SF!). Men hur som helst. Jag och min dejt bestämde ändå att mötas upp för att äta middag.
Kl 17 när jag hade slutat för dagen och gick ut så var det kaos. Jag har aldrig sett så mycket folk inne i stan - det verkligen strömmade! Alla tåg hade slutat gå, så det var ju förstås därför. Jag själv tänkte mycket på hur jag sen skulle lyckas ta mig hem. För planen då var att äta middagen med dejten och sen se om det fanns någon annan biograf vi kunde ta oss till, för vi hade tänkt gå på Sergelbion, precis vid Hötorget.
Nära mitt jobb låg restaurangen vi skulle mötas på, så jag ställde mig utanför och väntade på honom. En man som arbetar på restaurangen stod utanför och började prata med mig. Till slut tvingade han mig in i restaurangen för att sitta där och vänta istället. Så jag satt där, skakig. Min dejt satt fast i köer och kom lite senare. Men sen kom han. Hysteriskt snygg (vilket jag redan var medveten om), och så började vi prata. Enligt honom såg jag kolugn ut, vilket jag egentligen inte var. Jag var stressad över det som hade hänt på Drottninggatan och dönervös inför dejten med honom - och lite ångestfylld över hur jag skulle lyckas ta mig hem sen. Hörde på radion inne på restaurangen att SF hade stängt alla sina biografer - så där dog hoppet om att få se våran film. Men vi åt och hade det väldigt trevligt med mycket skratt. Vi glömde bort allt som hade hänt för en stund och bara njöt av nuet vi var i då.
Efter att vi ätit var den stora frågan vad vi skulle hitta på därnäst. För honom var det en självklarhet att skjutsa hem mig - och ni anar inte hur tacksam jag var för det. För det är ingen självklart, jag bor nämligen en timme från Stockholm. Men så han föreslog att vi åkte hem till mig, så vi rullade mot mig. Bilresan tog kanske en timme med tanke på all kaos inne i stan, men vi hade det hur trevligt som helst. Vi skämtade och skrattade, lärde känna varandra, pratade om en massa djupa grejer och öppnade upp oss för varandra. Det var riktigt mysigt där i bilen med honom. Där och då kände jag mig kolugn, på riktigt.
Väl hemma hos mig så gick vi och handlade godis, tog en promenad - och sen landade vi i min soffa. Vi bara myste och hade det bra. Det blev väldigt naturligt att han stannade över hos mig. Vi trivdes bra ihop på alla plan. Och ja, vi hade sex! Det var verkligen inte vad jag hade tänkt mig, men hela gårdagen var upp- och ner. Känner mig glad och tacksam över att allt gick så bra och att jag hade sällskap igår. Och framförallt så är jag glad över att jag hade någon som höll om mig just den här natten. Jag vaknade vid 4 av en jobbig känsla, blev plötsligt ledsen över allt som hade hänt. Så jag gick upp och satte mig i köket en stund. Men sen kröp jag ner i hans varma famn igen. He is a cuddler.
Jag måste säga att jag verkligen gillar den här killen. Våran första dejt var på terrorattackdagen, en dag som är fruktansvärd och hemsk på alla sätt - men som vi spenderade på bästa möjliga sätt. Gårdagen var både hemsk och underbar på samma gång, så himla vrickat! Och idag har jag ansträngt mig för att inte höra av mig till honom, vill få den där bekräftelsen av att han hör av sig till mig först. Och vet ni vad? Det gjorde han! Han skrev "Tack för igår! Var väldigt kul! Hoppas du kunde sova vidare när jag gick." Och nu skriver vi. Känner mig upprymd och lite hög på livet, men samtidigt helt utmattad av allt som hänt och alla känslor som sker i mig.
- - - UPPDATERING! - - -
Vi har hörts lite efter efter vi sågs, men har inte träffats igen. Så så var det med det!
Igår var nog en av de konstigaste dagarna i mitt liv. Efter jobbet väntade en dejt, och planen var att vi först skulle äta middag och sen gå på bio. Men så skedde den fruktansvärda terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm. Jag var på jobbet då det hände och det var förstås omskakande. Jag hörde av mig till SF bio för att säga att vi inte kommer gå och att jag önskar pengarna tillbaka (FYI: Får tillbaka biljetterna + dubbla ersättningsbiljetter! Tack SF!). Men hur som helst. Jag och min dejt bestämde ändå att mötas upp för att äta middag.
Kl 17 när jag hade slutat för dagen och gick ut så var det kaos. Jag har aldrig sett så mycket folk inne i stan - det verkligen strömmade! Alla tåg hade slutat gå, så det var ju förstås därför. Jag själv tänkte mycket på hur jag sen skulle lyckas ta mig hem. För planen då var att äta middagen med dejten och sen se om det fanns någon annan biograf vi kunde ta oss till, för vi hade tänkt gå på Sergelbion, precis vid Hötorget.
Nära mitt jobb låg restaurangen vi skulle mötas på, så jag ställde mig utanför och väntade på honom. En man som arbetar på restaurangen stod utanför och började prata med mig. Till slut tvingade han mig in i restaurangen för att sitta där och vänta istället. Så jag satt där, skakig. Min dejt satt fast i köer och kom lite senare. Men sen kom han. Hysteriskt snygg (vilket jag redan var medveten om), och så började vi prata. Enligt honom såg jag kolugn ut, vilket jag egentligen inte var. Jag var stressad över det som hade hänt på Drottninggatan och dönervös inför dejten med honom - och lite ångestfylld över hur jag skulle lyckas ta mig hem sen. Hörde på radion inne på restaurangen att SF hade stängt alla sina biografer - så där dog hoppet om att få se våran film. Men vi åt och hade det väldigt trevligt med mycket skratt. Vi glömde bort allt som hade hänt för en stund och bara njöt av nuet vi var i då.
Efter att vi ätit var den stora frågan vad vi skulle hitta på därnäst. För honom var det en självklarhet att skjutsa hem mig - och ni anar inte hur tacksam jag var för det. För det är ingen självklart, jag bor nämligen en timme från Stockholm. Men så han föreslog att vi åkte hem till mig, så vi rullade mot mig. Bilresan tog kanske en timme med tanke på all kaos inne i stan, men vi hade det hur trevligt som helst. Vi skämtade och skrattade, lärde känna varandra, pratade om en massa djupa grejer och öppnade upp oss för varandra. Det var riktigt mysigt där i bilen med honom. Där och då kände jag mig kolugn, på riktigt.
Väl hemma hos mig så gick vi och handlade godis, tog en promenad - och sen landade vi i min soffa. Vi bara myste och hade det bra. Det blev väldigt naturligt att han stannade över hos mig. Vi trivdes bra ihop på alla plan. Och ja, vi hade sex! Det var verkligen inte vad jag hade tänkt mig, men hela gårdagen var upp- och ner. Känner mig glad och tacksam över att allt gick så bra och att jag hade sällskap igår. Och framförallt så är jag glad över att jag hade någon som höll om mig just den här natten. Jag vaknade vid 4 av en jobbig känsla, blev plötsligt ledsen över allt som hade hänt. Så jag gick upp och satte mig i köket en stund. Men sen kröp jag ner i hans varma famn igen. He is a cuddler.
Jag måste säga att jag verkligen gillar den här killen. Våran första dejt var på terrorattackdagen, en dag som är fruktansvärd och hemsk på alla sätt - men som vi spenderade på bästa möjliga sätt. Gårdagen var både hemsk och underbar på samma gång, så himla vrickat! Och idag har jag ansträngt mig för att inte höra av mig till honom, vill få den där bekräftelsen av att han hör av sig till mig först. Och vet ni vad? Det gjorde han! Han skrev "Tack för igår! Var väldigt kul! Hoppas du kunde sova vidare när jag gick." Och nu skriver vi. Känner mig upprymd och lite hög på livet, men samtidigt helt utmattad av allt som hänt och alla känslor som sker i mig.
- - - UPPDATERING! - - -
Vi har hörts lite efter efter vi sågs, men har inte träffats igen. Så så var det med det!